Europeisk policy, lagstiftning och standarder

Tillgänglighetsarbetet inom EU utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (UNCRPD), som både EU-kommissionen och alla medlemsländer har ratificerat.

För att leva upp till FN-konventionen tar EU fram fleråriga policy program. Under perioden 2021-2030 är det “Strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning” som gäller. Syftet med strategin är att förbättra livet för personer med funktionsnedsättning i Europa och runt om i världen.

I strategin skriver EU-kommissionen bland annat att “tillgänglighet är en möjliggörare för rättigheter, autonomi och jämlikhet”. I strategin presenteras forskningsfinansiering, centrala initiativ och lagstiftning.

Europeisk lagstiftning om tillgänglighet

EU har under senare år gått från att endast en handfull medlemsländer hade nationell lagstiftning om tillgänglighet på olika nivåer, till att ha en EU-omfattande lagstiftning baserad på gemensamma minimikrav.

Upphandlingsdirektivet innebär att offentliga myndigheter och andra organisationer som omfattas av Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) ska ta hänsyn till tillgänglighetskrav. Det finns än så länge ingen mekanism för att kontrollera hur väl kraven efterlevs.

Webbtillgänglighetsdirektivet innebär att webbplatser och appar inom offentlig sektor ska uppfylla de minimikrav på tillgänglighet som anges i bilaga A till den europeiska standarden EN301549.

Det europeiska Tillgänglighetsdirektivet innebär att ekonomiska aktörer (tillverkare,
distributörer, importörer etc.) av vissa produkter och tjänster uppfyller minimikrav på tillgänglighet från och med den 28 juni 2025. De tekniska specifikationerna för den här lagstiftningen kommer att återfinnas i flera olika standarder som för närvarande utarbetas och/eller uppdateras, se avsnittet om Mandat 587 nedan.

Europeiska standarder för tillgänglighet

Europeisk tillgänglighetslagstiftning beskriver vanligtvis vem (vilka aktörer) som ska vara tillgängliga och vad (vilka objekt) som ska vara tillgängliga. De tekniska specifikationerna för hur tillgänglighetskraven ska uppfyllas beskrivs i så kallade harmoniserade europeiska standarder (EN), som fungerar som minimikrav. Standarderna är frivilliga och fungerar som ett stöd för organisationer som vill följa lagen. Om det går att uppfylla lagkraven på något annat sätt, är det inga problem i sig. Men det är ofta lättare att utgå från standarder.

Den viktigaste harmoniserade europeiska standarden för tillgänglig IT är EN301549 “Tillgänglighetskrav för IKT-produkter och tjänster”. Standarden utvecklades ursprungligen för att stötta upphandlingsdirektivet, och utgör sedan 2018 minimikrav för Webbtillgänglighetsdirektivet. För närvarande revideras och uppdateras EN301549 för att fungera som minimikrav för det europeiska Tillgänglighetsdirektivet, under mandat 587.

Mandat 587

Mandatet omfattar flera standarder och ger i uppdrag till de europeiska standardiseringsorganisationerna (ETSI, CEN och CENELEC) att uppdatera följande standarder:

• EN 301549 “Tillgänglighetskrav för IKT-produkter och tjänster”.
• EN 17161 “Design för alla – Tillgänglighet enligt en Design för alla-strategi i produkter, varor och tjänster – Utöka antalet användare”
• EN 17210 “Tillgänglighet och användbarhet i den byggda miljön – Funktionskrav”

Standardiseringsorganen ska även utveckla nya standarder:

• Icke-digital information
• Stödtjänster
  (helpdesk, callcenter, teknisk support, tolktjänster …)
• Kommunikation i nödsituationer
  (inklusive nödnumret 112)

Samt granskning av två tekniska rapporter:

• TR 101 551 Riktlinjer för användning av tillgänglighetskriterier för offentlig upphandling av IKT-produkter och tjänster i Europa
• TR 101 552 Vägledning för tillämpning av utvärdering av tillgänglighetskrav för offentlig upphandling av IKT-produkter och tjänster i Europa

Stiftelsen Funkas ordförande Susanna Laurin är ordförande för ETSI/CEN/CENELEC Joint Technical Body eAccessibility, som ansvarar för uppdateringen av EN301549.