Kognitiv tillgänglighet – insikter från ett viktigt projekt

Vad gör digitala tjänster lätta eller svåra att använda från ett kognitivt perspektiv? Vi har samlat erfarenheter från användare genom fokusgrupper och workshops. Det här är resultatet hittills.

Hur fungerar digitala tjänster egentligen för personer med kognitiva svårigheter och vad behöver förändras? Det är utgångspunkten för projektet “Ökad kognitiv tillgänglighet i digitala gränssnitt” som finansieras av Allmänna Arvsfonden. Målet med projektet är att ta fram utbildningsmaterial och filmer där användare själva visar vad som fungerar och inte. Användarna har fått visa vägen från start. Under 2025 har vi, genom fokusgrupper och workshops, gett utrymme till personer vars erfarenheter sällan speglas i hur digitala tjänster utformas.

Vanliga utmaningar

I slutet av våren höll vi fokusgrupper med öppna samtal kring hur användare med olika typer av kognitiva svårigheter använder digitala tjänster och vad som upplevs som lätt eller svårt.

Ett tydligt tema var osäkerheten kring uppdateringar. För många, särskilt äldre, krävs det tid och ansträngning att lära sig en tjänst. När gränssnitt förändras snabbt försvinner det man har lärt sig, och man behöver börja om.

Inloggningen var en annan återkommande utmaning. Det gäller allt från lösenord och verifieringar till något så enkelt som att hitta rätt knapp. Även språket i tjänsterna skapar problem. Otydliga begrepp och intern jargong gör det svårt att förstå vad man faktiskt gör, särskilt i ärenden som rör hälsa eller ekonomi.

Vad fungerar bättre?

Under hösten följde vi upp med tematiska workshops kring konkreta uppgifter, till exempel att att hitta information, och göra bokningar. Deltagarna hade olika typer av kognitiva funktionsnedsättningar, men många erfarenheter var gemensamma.

Flera konkreta lösningar lyftes fram: tydliga och konsekventa gränssnitt, och knappar som förklarar vad som händer (till exempel “Tryck här för att ansöka” i stället för bara “Ansökan”). Möjligheten att kopiera och klistra in uppgifter minskar onödig friktion, liksom att kunna spara och fortsätta senare eller gå tillbaka och kontrollera innan man skickar in.

Vissa deltagare hade testat AI-chattbotar som stöd, men erfarenheterna var blandade. De kan hjälpa i vissa fall, men missförstår ofta sammanhang och kräver därför mycket av användaren.

Gemensamma problem, gemensamma lösningar

En tydlig insikt från det första projektårets arbete är att de flesta av de problem vi identifierat är gemensamma oavsett kognitiv förmåga. Otydlig navigation, svårbegripliga formulär och bristfälliga felmeddelanden skapar hinder för de flesta användare, men syns tidigare och tydligare när den kognitiva belastningen är hög. Att arbeta med kognitiv tillgänglighet handlar därför i praktiken om att göra digitala tjänster bättre för alla.

Vad händer nu?

Kartläggningen är nu klar och vi går vidare med att ta fram prototyper som visar både problem och möjliga lösningar. Prototyperna kommer att testas med användare och blir därefter underlag för utbildningsfilmer, där användare själva beskriver sina erfarenheter och visar vad som fungerar i praktiken.

Stort tack till alla som tagit sig tid att delta i projektet så här långt! Det är era erfarenheter som driver arbetet framåt. Om du är nyfiken på projektet eller vill delta i kommande aktiviteter går det bra att kontakta oss – ju fler perspektiv vi får med desto bättre.